Natten till torsdag

Hade en natt med sammandragningar och dålig sömn, inte alls kul men jag är glad att min kropp tränar inför den stora dagen. Har träffat på några sjuksyrror och några jag vet jobbar på BB och de säger alla till mig att jag kommer klara av förlossningen bra, då jag är i god fysik och rätt mentala läge. Jag längtar ju till förlossningen! Hehe men jag försöker också tänka att väl där kan allt hända och jag får lita på personalen om det inte utspelar sig som i mitt huvud. Jag försöker dock iscensätta flera olika scenarion för att jag mentalt redan ska ha upplevt vad som kan hända: typ en rekordsnabb visit, eller 48timmars värkarbete, en sugklocke-situation o.sv. 

För mig är mental inställning allt. Jag och Oskar har lovat varandra att uppmuntra varandra i tiden efteråt. Vår lilla buse kanske är ett kolikbarn och skriker dygnet runt i 4 månader? Allt kan hända. Det viktigaste just nu är att vi får njuta av de sista veckorna som gravida och att när vi träffar vår lilla bus så mår vi alla bra och är friska. Och om inte, så får vi hjälp på plats.

Nu blir det frukost och sedan en liten skogstur med hästen!