Fysioterapeut
Igår var jag på träff med fysioterapeuten. Vi kom fram till vad foglossningen antagligen grundar sig i genom att lokalisera smärtan jag känner, och den kan absolut ha ett samband med att magen växte väldigt fort på kort tid så att bäckenbotten inte hunnit med utan blivit ansträngd på kort tid. Så jag har fått knipövningar att göra hemma för att få stabilitet i just den "hängmattan" som hon förklarade. Samt lite övningar som kan göras för att träna magen, men den hade jag nästan för mycket anspänning i så jag ska också göra övningar för att hitta till avslappning, annars kommer jag göra min foglossning värre antagligen.
Att jag red såpass länge har fortsatt stärka mina små stabiliseringsmuskler i magen så jag måste också hitta kontrollen att slappna av i dem. Men det är ju också det som räddat mig från att ha ont i ryggen antagligen, det är jag glad för sålänge jag slipper. Hon antecknade i min journal att jag kanske inte ska jobba längre, så att jag när som helst kan lägga mig och vila. Att ha ont tar så mycket energi. Och man går och spänner sig omedvetet när varje steg stramar och ger ett motstånd i ljumsken.
Ska bli så skönt att träffa Åsa imorgon, vår barnmorska. Vill berätta om allt tryck och de otäcka stötarna jag får, vill bara att hon bekräftar det jag känner. Shit, det är inte långt kvar nu men ändå så får man ta allting en dag i taget. Veckorna rusar förbi men dagarna är inte så lika varandra, man mår och känner sig lite upp och ner helt enkelt. Kan bara tänka mig hur jäkla långsamma dagarna efter BF om bebben inte tittat ut känns.... Nej ingen vill föda efter BF men de flesta av oss gör väl det. Det är så skönt att jag känner så många som ska ha bebis, är underbart att få dela det med flera, och få följa deras uppväxter sen. Fantastiskt!
Att jag red såpass länge har fortsatt stärka mina små stabiliseringsmuskler i magen så jag måste också hitta kontrollen att slappna av i dem. Men det är ju också det som räddat mig från att ha ont i ryggen antagligen, det är jag glad för sålänge jag slipper. Hon antecknade i min journal att jag kanske inte ska jobba längre, så att jag när som helst kan lägga mig och vila. Att ha ont tar så mycket energi. Och man går och spänner sig omedvetet när varje steg stramar och ger ett motstånd i ljumsken.
Ska bli så skönt att träffa Åsa imorgon, vår barnmorska. Vill berätta om allt tryck och de otäcka stötarna jag får, vill bara att hon bekräftar det jag känner. Shit, det är inte långt kvar nu men ändå så får man ta allting en dag i taget. Veckorna rusar förbi men dagarna är inte så lika varandra, man mår och känner sig lite upp och ner helt enkelt. Kan bara tänka mig hur jäkla långsamma dagarna efter BF om bebben inte tittat ut känns.... Nej ingen vill föda efter BF men de flesta av oss gör väl det. Det är så skönt att jag känner så många som ska ha bebis, är underbart att få dela det med flera, och få följa deras uppväxter sen. Fantastiskt!