10 veckor kvar
Nu har vi ju gått in i tredje trimestern och min foglossning är inte nådig. Jag har ännu inte ischias varje dag men ganska konstant värk i ljumskarna och blygdbenet. Min plan var ju att arbeta november ut men när jag idag kom till insikt att november inte ens har börjat kände jag mig uppgiven. Det kommer inte hjälpa mot värken att vara sjukskriven men jag behöver inte känna samma stress om jag på natten inte kan sova pga kramperna och värk, för jag vet att jag då kan ägna mig åt vila under dagen. Jag är av den sorten som har svårt att vara på jobbet och inte vara "på scen".
Förövrigt så mår jag väldigt bra, jag är känslosam och har säkert mycket hormoner för tillfället. Blir nykär i Aaron varje dag, känns som att han alltid har funnits samtidigt som han är en ny person varje morgon, han växer så mycket just nu! I magen är det full fart, börjar känna igen den där blåslagna känslan inifrån. Kanske börjar det bli lite trångt om utrymme därinne.
Har inte riktigt landat i att det ska komma en till person. Denna gång har vi inte gjort barnrum och kommer kanske inte göra på samma sätt, vi har ett bedside crib istället och tänkte låta bebisen sova där tills Aaron inte använder sin spjälsäng längre. Vi är nog lite rädda att flytta honom för han sover ju så sjukt bra och har visserligen alltid gjort, men han har ju inga tankar på att klättra ur, han älskar sin säng. Varje dag vaknar vi av att han ligger därinne och pratar eller sjunger baby haj. Älskar att vi kan ha lugna morgnar tillsammans utan stress och jäkt.
Längtar tills han får träffa sitt lillasyskon.
Förövrigt så mår jag väldigt bra, jag är känslosam och har säkert mycket hormoner för tillfället. Blir nykär i Aaron varje dag, känns som att han alltid har funnits samtidigt som han är en ny person varje morgon, han växer så mycket just nu! I magen är det full fart, börjar känna igen den där blåslagna känslan inifrån. Kanske börjar det bli lite trångt om utrymme därinne.
Har inte riktigt landat i att det ska komma en till person. Denna gång har vi inte gjort barnrum och kommer kanske inte göra på samma sätt, vi har ett bedside crib istället och tänkte låta bebisen sova där tills Aaron inte använder sin spjälsäng längre. Vi är nog lite rädda att flytta honom för han sover ju så sjukt bra och har visserligen alltid gjort, men han har ju inga tankar på att klättra ur, han älskar sin säng. Varje dag vaknar vi av att han ligger därinne och pratar eller sjunger baby haj. Älskar att vi kan ha lugna morgnar tillsammans utan stress och jäkt.
Längtar tills han får träffa sitt lillasyskon.