Elias
I snart två månader har han varit hos oss, vår älskade lillebror! Som vi har längtat och väntat på dig. Tiden att logga in här och skriva har bara inte infunnit sig i det tvåbarnskaos som blev på Koppslagårdarna haha! Men nu börjar vi landa i allas nya vardag och rutiner igen.
Elias kom den 26 januari 01.15 till två trötta men lyckliga föräldrar. Han var 53cm lång och vägde 4211g, en liten tungviktare som hade bråttom ut! Tänkte att jag ska ta förlossningsberättelsen i ett eget inlägg så går inte in mer på det nu.
Elias kom ut och såg ut exakt som Aaron, det kändes nästan som att jag fick samma barn en gång till, så sjukt! Han är en väldigt glad kille men tyvärr har han haft magproblem från start. Aaron kunde skrika på kvällarna men han bajsade 3 gånger om dagen och bara åt och somnade. Elias har skrikit efter matning och krumbuktat hela kroppen och på läkarbesöket kunde barndoktorn konstatera att han har ont i tarmarna. Det är så synd om honom! Jag har nu efter 6v lagt om till mjölkfri kost och det blev skillnad direkt. Från att ha skrikit och spänt hela kroppen efter amning så ligger han nöjt kvar, har börjat sova längre stunder och är mer nöjd helt enkelt. Det gör så ont att se när han lider! En liten tröst är att de flesta av tarmproblemen rättar till sig vid 3 månader så vi har små milstolpar som vi längtar till här hemma.
Amningen går jättebra med lillebror, vi helammar och han har gått upp jättebra och växer fint. Han, precis som Aaron, ligger två steg över kurvan på både vikt och längd! Jag får dock fortfarande ångestpåslag (milda) när jag ammar. Vet inte vad det beror på, men jag har tänkt amma tills hans mage fungerar sedan gå över på ersättning helt och hållet. Detta helt enkelt för att må så bra som möjligt och lägga allt på att vara en bra mamma! Tuttarna fungerar mycket bättre med Elias, de har anpassat sig fort till hans matvanor och sprutar inte och läcker inte ner mig hela nätterna längre.
Nog om det, allt går så sjukt mycket fortare med barn nummer två! Man har liksom inte samma tid att överanalysera varje dag och varje situation utan Elias bara hänger på och sover lite här och där, vaknar, somnar om osv. Redan efter 4-5veckor började han le och jollra åt oss! Den lyckan alltså! Han följer storebror med blicken och vänder huvudet efter honom. Han sover ju fortfarande väldigt stora delar av dagen, speciellt sen jag började med mjölkfri kost, så har han lugn i kroppen att sova längre vilor. På natten har han tillochmed börjat sova 5h i rad innan första amningen. Tänkte lista en rolig jämförelse på pojkarna i ett annat inlägg, men nu börjar han vakna till så ska smita iväg igen. Kram så länge!
Elias kom den 26 januari 01.15 till två trötta men lyckliga föräldrar. Han var 53cm lång och vägde 4211g, en liten tungviktare som hade bråttom ut! Tänkte att jag ska ta förlossningsberättelsen i ett eget inlägg så går inte in mer på det nu.
Elias kom ut och såg ut exakt som Aaron, det kändes nästan som att jag fick samma barn en gång till, så sjukt! Han är en väldigt glad kille men tyvärr har han haft magproblem från start. Aaron kunde skrika på kvällarna men han bajsade 3 gånger om dagen och bara åt och somnade. Elias har skrikit efter matning och krumbuktat hela kroppen och på läkarbesöket kunde barndoktorn konstatera att han har ont i tarmarna. Det är så synd om honom! Jag har nu efter 6v lagt om till mjölkfri kost och det blev skillnad direkt. Från att ha skrikit och spänt hela kroppen efter amning så ligger han nöjt kvar, har börjat sova längre stunder och är mer nöjd helt enkelt. Det gör så ont att se när han lider! En liten tröst är att de flesta av tarmproblemen rättar till sig vid 3 månader så vi har små milstolpar som vi längtar till här hemma.
Amningen går jättebra med lillebror, vi helammar och han har gått upp jättebra och växer fint. Han, precis som Aaron, ligger två steg över kurvan på både vikt och längd! Jag får dock fortfarande ångestpåslag (milda) när jag ammar. Vet inte vad det beror på, men jag har tänkt amma tills hans mage fungerar sedan gå över på ersättning helt och hållet. Detta helt enkelt för att må så bra som möjligt och lägga allt på att vara en bra mamma! Tuttarna fungerar mycket bättre med Elias, de har anpassat sig fort till hans matvanor och sprutar inte och läcker inte ner mig hela nätterna längre.
Nog om det, allt går så sjukt mycket fortare med barn nummer två! Man har liksom inte samma tid att överanalysera varje dag och varje situation utan Elias bara hänger på och sover lite här och där, vaknar, somnar om osv. Redan efter 4-5veckor började han le och jollra åt oss! Den lyckan alltså! Han följer storebror med blicken och vänder huvudet efter honom. Han sover ju fortfarande väldigt stora delar av dagen, speciellt sen jag började med mjölkfri kost, så har han lugn i kroppen att sova längre vilor. På natten har han tillochmed börjat sova 5h i rad innan första amningen. Tänkte lista en rolig jämförelse på pojkarna i ett annat inlägg, men nu börjar han vakna till så ska smita iväg igen. Kram så länge!
Elias, 6 veckor